Risktagaren Gideon: "Jag var osäker på min kallelse"

Gideon är allra mest känd för sin seger över midjaniterna med en osannolikt liten armé, en händelse som vi läser om i Domarboken kapitel sex till åtta. Ursprungligen hade han 32 000 män, men Gud minskade antalet till endast 300 för att visa att segern skulle vara ett resultat av Guds makt och inte av mänsklig styrka. Gideon blev kallad av Gud när han tröskade vete i en vinpress. En ängel från Herren visade sig för honom, och kallade honom till att befria Israel. Gideon bad om tecken för att vara säker på att det verkligen var Gud som kallade honom. Först att en ullfäll var våt av dagg medan marken runtomkring var torr. Sedan att ullfällen var torr medan marken var våt. Av berättelsen om Gideon ser vi att Guds styrka kan verka genom mänsklig svaghet, samt att tro och lydnad för Guds ord kan leda till stora segrar. Vi lär oss också att Gud kan ge oss olika tecken, för att bekräfta vår kallelse. Kanske kan även du nu våga be om ett tecken?

Berättelsen om Gideon – ”som var osäker i sin kallelse”

Gideon var den femte domaren och känd som den störste av Israel. Berättelsen om hans liv finns nedtecknad i Domarboken 6:11—8:32. Bakgrunden till Gideons biografi börjar med att israeliterna härjas av midjaniterna, som en konsekvens av Israels olydnad mot Gud. I sju år står de inför invasioner från midjaniterna, amalekiterna och österländska främlingar som förstör deras skörd och deras boskap. Guds fostran genom de främmande nationerna, får israeliterna att ropa till Gud om hjälp.

Gud hör deras rop och ingriper nådigt för att befria sitt folk. Han börjar med att skicka Herrens ängel till Gideon för att kalla honom till tjänst. Gideon (vars namn betyder ”huggare” eller ”trädhuggare”) tillhör en okänd familj av abiesriterna, och han såg sig själv som olämplig att tjäna Gud (Domarboken 6:15). Han var i högsta grad osäker på sin kallelse! Under Gideons samtal med ängeln blir det dock uppenbart för Gideon, att han talar med Herren själv (verserna 14, 16).

Osäker i sin kallelse…

Men Gideon behövde bevis på att det i själva verket var Gud som kallade honom till den gudomliga uppgiften att leda en militärstyrka mot Midjan (Dom 6:17). Gideon bad Herrens ängel att stanna där han var medan Gideon gick för att laga en måltid. Gideon kom tillbaka med lite mat, som han ställde på en klippa (verserna 19–20). Då gav Gud ett tecken: ”HERRENS ängel rörde vid köttet och det osyrade brödet med spetsen på staven som var i hans hand. Eld flammade upp från klippan och förtärde köttet och brödet. Och Herrens ängel försvann” (vers 21). Gideon byggde ett altare på den platsen och kallade det ”Herren är frid” eftersom han hade sett Gud och inte dog (verserna 22–24).

Samma natt förstörde Gideon altaret åt Baal och Ashera-stången som tillhörde hans far (Domarboken 6:25–28). För denna djärva handling får Gideon smeknamnet Jerub-Baal, vilket betyder ”Låt Baal strida” (vers 32). Senare kommer en allians av Israels fiender in i landet, och ”Herrens Ande kom över Gideon, och han blåste i basun och kallade abiesriterna att följa honom” (vers 34). Män från Manasse, Asers, Sebulon och Naftalis stammar ansluter sig nu till Gideon (vers 35).

Ber om tecken…

Efter att trupperna har samlats blir Gideon nervös. Han ber Gud om ett annat tecken, för att få sin kallelse bekräftad. Han lägger ut en bit ull över natten och ber Gud göra den blöt, samtidigt som den omgivande marken hålls torr. Gud gjorde nådigt som Gideon bad. Sedan ber Gideon om ytterligare ett tecken – den här gången ber han Gud att hålla ullen torr, samtidigt som den omgivande marken blir blöt. Återigen svarade Gud, och Gideon blir slutligen övertygad om att Gud menar vad han säger och att Israels nation under Gideons ledning, verkligen skulle vinna seger över Midjan.

Men Gud var inte färdig med att vilja öka Gideons förtroende för Herren. Innan han gick in i striden uppgick Gideons trupper till 32 000, men i lydnad till Guds befallning – minskade han dem med 22 000 (Domarboken 7:2–3). Gud skär ner sin armé ytterligare och lämnar till sist Gideon kvar, bara 300 man. Detta mot en fiende som beskrivs som ”tjock som gräshoppor” med kameler ”lika otaliga som sanden på stranden” (alltså en ytterst skräckinjagande fiende). Guds syfte med att minska Gideons armé, var att hindra Israel från att skryta över att deras egen styrka hade räddat dem.

Drömmen…

Den natten sände Gud Gideon in i det midjanitiska lägret. Där hörde Gideon ett par rädda midjaniter diskutera en dröm de haft, som de tolkade som ett förebådande om katastrof för dem. När han hörde detta uppmuntrade det Gideon, och han samlade sina trupper (Domarboken 7:11, 13–15). Genom att använda några ovanliga ”vapen” (shofarer och tomma krukor med facklor i) attackerade Gideon och hans 300 män sedan den midjanitiska koalitionen, och vann över fiendens trupper.

Efter segern ville Israels folk göra Gideon till sin förste kung, men han invände och sade: ”Jag ska inte råda över er, inte heller kommer min son att råda över dig. Herren ska härska över dig” (Domarboken 8:23). Den fred som Gideon vann varade i en generation: ”Under Gideons livstid hade landet fred i fyrtio år” (vers 28).

Gideon bad trupperna att skulle bidra med guld från slagets plundring, så att han kunde skapa en ”efod”, som han satte upp i sin hemstad (Domarboken 8:24–26). Oavsett vad Gideon hade för avsikt med att utforma efoden (ett klädesplagg för präster), började folket använda den för avgudadyrkan, och ”den blev en snara för Gideon och hans familj” (vers 27).

Diplomaten Gideon

När Gideon utför det uppdrag som Gud satte framför honom, visar Gideon att han är en trogen man, en mäktig krigare, en stark ledare och en diplomat (Domarboken 8:1–3). Som sådan ingår han i en passande uppräkning av trons stora män, i Hebreerbrevet 11:32–34.

Gideons tro verkade ibland vara svag, men Gud arbetade tålmodigt med honom och stärkte hans tro till den grad att han kunde utföra Herrens uppdrag. Gideons lydnad mot Herren krävde att han skulle ta ställning mot sin egen far och sin egen stam. Han fruktade vad som skulle hända när han rev ner sin fars idol (Domarboken 6:24), men det är uppenbart att han fruktade Gud mycket mer.

Risktagaren Gideon

I strid tog Gideon mycket större risker, än vad som verkade vara möjligt, men han visste var hans styrka låg (se Filipperbrevet 4:13). Gud är trofast, och han leder Gideon genom striden till seger. Gideon visade även stor ödmjukhet när israeliterna ville hedra honom som sin kung, och han sa nej. Gideon är ett bra exempel på dem som lyder befallningen att ”lita på Herren av hela ditt hjärta och lita inte på ditt eget förstånd. Bekänn honom på alla dina vägar, så ska han göra dina stigar jämna” (Ordspråksboken 3:5–6).

Gud använder vanliga människor för att genomföra sina planer, och nyckeln till Gideons framgång var hans villighet att lyda Gud. Gideon gick från att vara en okänd och oansenlig man, som tröskade vete vid foten av en kulle utom synhåll för fienden – till att besegra samma fiende i strid. Men han var noga med att försäkra sig om att det var Guds vilja han lydde. Som aposteln Paulus skriver: ”Anpassa dig inte längre efter denna världs mönster, utan låt dig förvandlas genom att förnya ditt sinne. Då kommer du att kunna pröva och veta vad Guds vilja är – hans goda, behagliga och fullkomliga vilja” (Romarbrevet 12:2).

Vad vet vi om hans familj?

Gideons far hette Joash. Han tillhörde Abiesers släkt, som var en del av Manasses stam. Joash beskrivs som en man med en helgedom för Baal på sin egendom, vilket visar att Gideons familj påverkades av den avgudadyrkan som var utbredd i Israel vid den tiden. Gideon hade minst två bröder, som nämns i samband med en tragisk händelse. De dödades av midjanitiska kungar, vilket blev en av anledningarna till att Gideon förföljde och besegrade dessa kungar (Domarboken 8:18-21). Gideon hade många hustrur och sammanlagt 70 söner. Detta antyder att han hade ett stort hushåll och stor makt, efter sina militära segrar och som domare över Israel.

Var läser vi om Gideon i Bibeln?

Gideons berättelse finns huvudsakligen i Domarboken, kapitel 6 till 8. Gideon nämns också kortfattat i Nya Testamentet, specifikt i Hebreerbrevet 11:32. Här nämns Gideon som ett exempel på tro, tillsammans med andra bibliska hjältar. Detta kapitel är ofta känt som ”trons kapitel” och listar många personer från Gamla Testamentet som visade stor tro.

Namnet är förknippat med ”hugga ned”

Namnet Gideon (גִּדְעוֹן, Gid’on) på hebreiska har flera betydelser. Ordet kommer från den hebreiska roten ”גדע” (gada), som betyder ”hugga ned” eller ”fälla”. Namnets betydelse kan därför reflektera Gideons roll som en stark ledare och krigare, som befriade Israel från midjaniterna. Namnet är passande med tanke på hans uppdrag att ”hugga ned” midjaniternas förtryck, och leda Israel till seger.

Finns det några kontroversiella läror?

Ja, det finns några tolkningar kring Gideon och hans handlingar som diskuteras bland teologer och bibelforskare. Efter sin seger över midjaniterna samlade Gideon in guldsmycken från sitt folk och gjorde en efod, som placerades i hans stad Ofra (Domarboken 8:24-27). Detta efod blev en snara för Israel, och folket började dyrka det som en avgud. Det är oklart varför han gjorde efoden och vad hans intentioner var. Vissa tolkar det som ett uttryck för tacksamhet till Gud, medan andra ser det som en form av andligt felsteg eller till och med hybris. Hur kunde en man som hade upplevt Guds direkta ingripande i sitt liv skapa något som skulle leda folket bort från Gud?

Ville inte bli kung…

Efter sin seger erbjöds Gideon kungadömet över Israel, vilket han avböjde med orden att ”Herren ska råda över er” (Domarboken 8:23). Trots detta uppför Gideon sig på vissa sätt som en kung genom att samla in skatt (guld), ha många hustrur och söner, och ge sin son namnet Abimelek (som betyder ”min far är kung”). Vissa ser en motsägelse i Gideons handlingar. Även om han formellt avböjde kungatiteln, verkade han i praktiken ta på sig en kungliknande roll, vilket kan ifrågasätta motiven i hans handlingar.

Gideon hade många hustrur och 70 söner, vilket inte direkt diskuteras i Bibeln men kan tolkas som ett uttryck för hans makt och status (Domarboken 8:30-31). Hans son Abimeleks försök att ta makten genom våld, visar på de negativa konsekvenserna av Gideons familjepolitik. Polygami och det stora antalet barn kan ses som problematiskt ur ett etiskt och bibliskt perspektiv. Hur påverkar detta vår syn på Gideon som ledare och förebild?

Gideon är en komplex figur i Bibeln vars handlingar och beslut har lett till många diskussioner och tolkningar. Hans liv och gärningar illustrerar både trofasthet och mänskliga brister, vilket gör honom till en fascinerande och ibland kontroversiell person att studera.

Vad kan vi lära oss av Gideon? Vår AI-robot svarar:

Ödmjukhet och Kallelse: Gideon var ödmjuk och osäker på sin förmåga när han först kallades av Gud. Han sa att han var den minsta i sin familj och att hans familj var den minst betydelsefulla i Manasses stam (Domarboken 6:15). Trots detta valde Gud honom för att befria Israel, vilket visar att Gud ofta väljer dem som är ödmjuka och osäkra på sin egen styrka för att utföra stora uppgifter.

Tro och Tillit till Gud: Gideon visade tro på Gud genom att följa Guds instruktioner, även när de verkade orimliga. Ett exempel är när han reducerade sin armé från 32 000 till 300 män enligt Guds vilja (Domarboken 7:2-7). Hans tro och tillit till Gud gjorde det möjligt för honom att uppnå seger trots överväldigande odds.

Lydnad: Gideon var lydig mot Guds bud, även när det innebar att gå emot sin egen familj och stam. Ett exempel på detta är när han rev sin fars altare till Baal och Ashera-pålen bredvid den, trots att detta var farligt och impopulärt (Domarboken 6:25-27).

Gud kan använda våra svagheter: Gideon upplevde tvivel och krävde flera tecken från Gud för att vara säker på sin kallelse (Domarboken 6:36-40). Gud visade tålamod och tillät honom att få bekräftelse genom ulltestet, vilket visar att Gud kan använda oss trots våra tvivel och svagheter.

Förberedelse och försiktighet: Gideon tog steg för att säkerställa att han verkligen hörde från Gud och förberedde sig noggrant för uppgiften. Han bad om tecken och tog noggranna förberedelser inför striden (Domarboken 6:17, 6:36-40). Detta visar vikten av att söka Guds vägledning och att noggrant förbereda sig för de uppgifter vi står inför.

Framgång och faror…

Ledarskap och mod: Gideon visade mod genom att leda sitt folk i strid mot midjaniterna och andra fiender. Han inspirerade och organiserade sitt folk, och hans handlingar visar på vikten av starkt och modigt ledarskap i tider av kris.

Farorna med makt och framgång: Trots sina stora framgångar föll Gideon i fällan att skapa en efod (en typ av prästklädnad) som blev en snara för honom och hans familj (Domarboken 8:27). Detta lär oss om farorna med att låta framgång leda till högmod eller avgudadyrkan.

Betydelsen av att avsluta väl: Gideon gjorde mycket gott under sitt liv, men efter hans död vände sig folket åter till avgudadyrkan (Domarboken 8:33). Detta betonar vikten av att avsluta vårt arbete väl, och att säkerställa att vi lämnar ett bestående positivt arv.

Sammanfattningsvis kan vi lära oss från Gideon att Gud kan använda oss trots våra svagheter, att tro och lydnad mot Gud leder till stora segrar, och att vi måste vara försiktiga så att framgång inte leder oss bort från Guds väg.

Diskussionsfrågor:

Vad tänker du på efter att ha läst om Gideon? Associera helt fritt!
Finns det något du nu blir inspirerad att ändra i ditt eget liv?
Vad vill du be Gud att hjälpa dig med – just idag?

Min personliga bön

Bed ut högt:
”Käre Far i himmelen, tack för de gudsmän som tjänat dig genom alla tider. Hjälp mig nu att med Gideon som exempel, förstå att Herren kan vinna seger genom få, likaväl som genom många. Jag ber också om att jag ska få vara en man, som håller ut i ödmjukhet och inte låter framgångar stiga mig åt huvudet. I Jesu namn. AMEN.”

Herren (Jahve) vände sig till Gideon och sa: ”Gå, och använd den styrka du har och du ska rädda Israel ur midjaniternas händer. Är det inte jag som sänder dig?” /Domarboken 6:14

Risktagaren Gideon – fakta och bibelreferenser:

Den femte domaren i Israel. Ledde israeliterna mot Midianterna.

Tidsperiod: Mose-David (1400 – 1000 f.Kr.)
Ålder: –
Alt. namn/stavningar: Gidon, Jerubbaal, Jerubbeshet, Jerubbeset
Far: Joash
Barn (3): Avimelech, Jotam, Jeter

Läs mer om profeten Gideon hos Wikipedia >>

Vi läser om Gideon på 54 platser i Gamla Testamentet, här finns listan på bibelställen >>
Vi läser om Gideon på 1 plats i Nya Testamentet, här finns listan på bibelställen >>