Väktaren Hesekiel: "De torra benen ska få liv igen"

Hesekiel är en av de större profetiska böckerna tillsammans med Jesaja och Jeremia. Hans bok består av en rad profetiska budskap till judarna i exil, före och efter Jerusalems fall – 586 före Kristus. Hesekiel var en av de 10 000 personer som fördes bort till Babylon (den andra av de tre exilerna). Gud sa genom Hesekiel att han verkar genom mänskliga budbärare, och att även i svåra tider behöver Herrens suveränitet respekteras. Hesekiel undervisar om att Guds ord aldrig sviker, samt att Gud alltid är närvarande och kan dyrkas var som helst. ”Du måste måste lyda Gud om du förväntar dig att få välsignelser, och se Guds kungarike bryta igenom”. Detta är Hesekiels budskap till oss, även idag.

Hade Hesekiel inte förts bort från Jerusalem skulle han antagligen ha börjat tjänstgöra som präst i templet, när han fyllde 30 år (se Fjärde Moseboken 4:47). Istället kallar Herren honom nu till profet och väktare (se kapitlen 2 och 3). Frasen ”då kom Herrens ord” används 50 gånger i boken. Hesekiel använder olika metoder för att förmedla Guds ord till sitt folk. Som en god lärare använder han även konst för att rita en skildring av Jerusalem, symboliska handlingar och ovanligt beteende – för att säkra uppmärksamheten. Han klipper också sitt hår och sitt skägg för att visa vad Gud kommer att göra med Jerusalem och dess invånare. Hesekiels bok är unik i sin stil och innehåll, och den erbjuder en djupgående insikt i Guds karaktär samt förhållande till sitt folk – under en av de mest tumultartade perioderna i Israels historia.

Berättelsen om Hesekiel – ”väktaren som var stärkt av Gud”

Hesekiel – vars namn betyder ”stärkt av Gud” – växer upp i Jerusalem, där han utbildar sig till präst i templet. Han hamnar bland den andra gruppen av fångar, som förs bort till Babylon tillsammans med kung Jojakin (omkring 597 före Kristus). Medan Hesekiel är i Babylon, blir han kallad till att vara Guds profet och väktare.

Hesekiels tjänst börjar med att döma nationen Juda. Efter Jerusalems förstörelse talar Hesekiels profetior också om hopp för framtiden. Hesekiel vill hjälpa folket att lära sig av sina misslyckanden. Han tillkännager en förestående dom över de nationer som omger Juda, och blåser samtidigt liv i hoppet om Israels återupprättande. Hans vision av dalen med de torra benen som ska få liv igen (Hesekiel 37), profeterar om det nya liv som i framtiden kommer att blåsas in i nationen Israel. Många bibeltolkare anser att det var exakt detta som skedde, vid staten Israels bildande den 14 maj 1948.

Hesekiels första syn handlar om Guds tron och inkluderar beskrivningar av fyra levande varelser och virvlande hjul. Hesekiel får också detaljerade visioner av ett nytt tempel (40–43), ett återställt Jerusalem (48:30–35), ett millennium (kapitel 44) och landet där Guds folk kommer att bo (47:13– 23). Israel och Juda kommer en dag att förenas när de kommer samman från jordens ändar. Då återvänder Guds härlighet, och Gud kommer återigen att bo bland sitt folk. Dessa vackra visioner av Hesekiel berör både Guds omedelbara och långsiktiga planer.

Hesekiel som väktare

Hesekiel levererar Guds budskap med ett rakt språk som alla kan förstå, vare sig de lyssnar eller inte (2:7). Han själv kallas till väktare, och Gud varnar honom för att om han inte troget varnar för straffet för att inte följa Gud, ska han personligen ställas till svars för blodet från dem som dör i sina synder (33:8– 9). Hesekiel tvekar inte i sitt uppdrag, och följer orubbligt Guds instruktioner. Han har en passionerad syn på både dom och hopp, och han förmedlar Guds egen sorg över folkets synder.

Hesekiels sorg förvärras av hans hustrus död (24) – en händelse som Gud förbjuder honom att gråta över. Gud använder istället Hesekiels hustrus död som ett tecken för Juda folk. Precis som profeten förlorar sin hustru, ska Juda folk förlora sitt tempel. Och precis som Hesekiel inte visar yttre tecken på sorg, ska judarna bli överväldigade till tystnad av den sorg de kommer att känna.

Profeten Hesekiel upplever mycket motstånd under sin livstid, men fortsätter ändå troget att förkunna att Guds ord. Under hans första år håller han sig länge från att tala, tills Gud bryter hans tystnad och bemyndigar honom att åter tala. Bränningen, hackningen och spridningen av Hesekiels hår representerar Jerusalems fall och återförande av Guds kvarleva (kapitel 5). De hoppfulla orden kulminerar i löftet om evig besittning av landet, en evig Davidsfurste, ett evigt förbund och en evig helgedom i Israel (11:16–21).

En framtida invasion från norr återstår att ske

Hesekiels visioner sträcker sig även långt in i framtiden, till en tid då Israel kommer att möta en invasion av en koalition av nationer ledda av ett land från norr. De nationer som hotar Israel kommer att bli fullständigt besegrade genom Herrens direkta ingripande (se kapitlen 38–39). Många kristna tolkar dessa kapitel som en beskrivning av ett framtida krig, som kommer att äga rum före eller under vedermödan (den sista stora prövotiden före Kristi återkomst). De ser Gog och Magog som symboler för en koalition av nationer som kommer att attackera Israel i den yttersta tiden. Ofta identifieras dessa nationer med moderna länder som Ryssland, Iran, Turkiet och andra länder i Mellanöstern. Läs mer om denna profetia på Webbkyrkan.se >>

Vad vet vi om hans familj?

Det finns inte mycket detaljerad information om Hesekiels familj i Bibeln. Hesekiel var son till Buzi. Detta nämns i början av Hesekiels bok (1:3), men utöver hans namn finns det inga ytterligare detaljer om Buzi (även stavat Busi). Eftersom Hesekiel var präst, kommer han sannolikt från en familj med prästerlig bakgrund. Prästerna i Israel tillhörde Levis stam, och det är troligt att hans familj var engagerad i tempeltjänsten innan exilen till Babylon. Hesekiel var gift, men hans fru dog under hans profetiska verksamhet. Detta beskrivs i Hesekiel 24:15-18, där Gud informerar Hesekiel om att hans fru kommer att dö och instruerar honom att inte sörja på det vanliga sättet. Detta var avsett som ett tecken för folket Israel om deras kommande lidanden, och Guds dom över Jerusalem.

Var läser vi om Hesekiel i Bibeln?

Hesekiel nämns främst i Gamla Testamentet. Hesekiels bok är den primära platsen där vi läser om Hesekiel. Boken består av 48 kapitel och innehåller hans profetior, visioner och symboliska handlingar.

Hesekiel nämns inte direkt i Nya Testamentet. Men vissa teman och visioner från Hesekiels bok återkommer och refereras i Nya Testamentet, särskilt i Uppenbarelseboken. Här är några exempel:

Uppenbarelseboken 4:6-8: Visionen av de fyra levande varelserna runt Guds tron, som liknar de varelser Hesekiel såg i sin första vision (1:5-14).
Uppenbarelseboken 10:8-11: Johannes får en liten bok och uppmanas att äta den, vilket påminner om när Hesekiel fick en bokrulle att äta i Hesekiel 3:1-3.
Uppenbarelseboken 21-22: Visionen av det nya Jerusalem och den nya skapelsen påminner om Hesekiels vision av det nya templet och den nya ordningen i Hesekiel 40-48.

Även om Hesekiel inte nämns direkt i Nya Testamentet, är hans inflytande tydligt i de eskatologiska (läran om tidens slut) visionerna som finns där – särskilt i Uppenbarelseboken.

Namnet är förknippat med ”Gud stärker”

Namnet Hesekiel (hebreiska: יְחֶזְקֵאל, Yechezkel eller Yehezkel) har en betydelsefull innebörd på hebreiska. Det är sammansatt av två element ”Ye” eller ”Yah”: En förkortning av יהוה (YHWH), som är Guds namn i hebreiska Bibeln. Sammanfogat kan namnet Hesekiel (Yechezkel) översättas till ”Gud stärker” eller ”Gud är min styrka”. Namnets betydelse speglar profetens roll och budskap, där han ofta talar om Guds kraft och styrka, särskilt under svåra tider för det israelitiska folket i exil.

Finns det några kontroversiella läror?

Ja, det finns några kontroversiella läror och tolkningar kring Hesekiel och hans profetior. Den rörliga vagnen och de levande varelserna (Hesekiel 1): Denna vision har tolkats på många sätt, inklusive spekulationer om att Hesekiel såg ett UFO. Traditionella tolkningar ser det som en bild av Guds härlighet och närvaro, medan andra försöker ge mer sekulära eller esoteriska (mystiska) förklaringar.

Hesekiel 1:4-7″Jag såg en stormvind komma från norr, ett enormt moln med flammande eld, omgivet av ett ljussken. I dess innersta, mitt i elden, glänste det som av glödande metall. Där inne syntes något som liknade fyra varelser. De såg ut som människor, men var och en av dem hade fyra ansikten och fyra vingar. Deras ben var raka, men fötterna liknade en kalvs klövar och glänste som polerad koppar.”

Hesekiel utförde flera symboliska handlingar som ibland har tolkats kontroversiellt. Att ligga på sidan i 390 dagar (Hesekiel 4:4-5): Denna handling, där Hesekiel låg på sin sida i ett långt antal dagar för att symbolisera Israels och Judas synd, har lett till en debatt om huruvida dessa aktioner ska förstås bokstavligt eller symboliskt. Hesekiels bok är rik på komplexa visioner, symbolhandlingar och profetior – vilket har lett till en mängd tolkningar och ibland kontroverser över vad dessa texter betyder samt hur de ska tillämpas.

Vad kan vi lära oss av Hesekiel? Vår AI-robot svarar:

Hesekiel är en av de stora profeterna i Gamla Testamentet och hans bok erbjuder många lärdomar och insikter. Här är några centrala teman och lärdomar som vi kan dra från Hesekiels bok:

Guds suveränitet: Hesekiels visioner och profetior understryker Guds suveränitet över allt skapat. Hans erfarenheter visar att Gud har fullständig kontroll över historien, nationer och individer. Detta ger en djup förståelse av Guds makt och auktoritet.

Omvändelse och rättfärdighet: En stor del av Hesekiels budskap handlar om behovet av omvändelse och att vända tillbaka till Gud. Han betonar att straff och förödelse kommer som ett resultat av Israels synd och avfall, men att det alltid finns en möjlighet till förlåtelse och återupprättelse om folket omvänder sig.

Individuellt ansvar: Hesekiel betonar att varje individ är ansvarig för sina egna handlingar. I Hesekiel 18 står det klart att varje person står till svars inför Gud för sina egna synder, och inte för sina förfäders synder. Detta betonar vikten av personligt ansvar och integritet.

Förlora aldrig hoppet…

Hopp om återupprättelse: Trots de många varningarna om straff, ger Hesekiel också löften om hopp och återupprättelse. Hans vision om den nya templet och det återupprättade Israel i kapitel 40-48 är en stark påminnelse om Guds trofasthet och löftet om en framtida förnyelse.

Guds närvaro: Hesekiels visioner, särskilt de som rör Guds härlighet som lämnar och sedan återvänder till templet, illustrerar Guds närvaro bland sitt folk. Det visar på vikten av att leva i enlighet med Guds vilja för att uppleva hans närvaro och välsignelse.

Profetens roll som en väktare

Profetens och väktarens roll: Hesekiels liv och uppdrag visar vad det innebär att vara en profet och väktare. Hans lydnad mot Guds kallelse, trots svårigheter och motstånd, är ett exempel på trofasthet och uthållighet. Profetens roll som en väktare, som varnar och vägleder folket, är också central.

Kreativitet i att förmedla Guds ord: Hesekiel använder många symboliska handlingar för att förmedla Guds budskap. Dessa handlingar hjälper till att illustrera och förstärka de profetiska budskapen, vilket visar på kreativitet och mångsidighet i att kommunicera Guds ord.

Herren som herde: I Hesekiel 34 beskriver profeten Gud som den sanna herden som tar hand om sina får, till skillnad från de själviska och korrupta ledarna i Israel. Detta tema visar på Guds omsorg och ledarskap samt fördömer orättfärdiga ledare.

Sammanfattningsvis kan vi lära oss mycket från Hesekiels bok om Guds karaktär, vikten av omvändelse och rättfärdighet, personligt ansvar, hoppet om återupprättelse, och vad det innebär att vara en trofast väktare och profet för Gud.

Diskussionsfrågor:

Vad tänker du på efter att ha läst om Hesekiel? Associera helt fritt!
Finns det något du nu blir inspirerad att ändra i ditt eget liv?
Vad vill du be Gud att hjälpa dig med – just idag?

Min personliga bön

Bed ut högt:
”Käre Far i himmelen, tack för de gudsmän som tjänat dig genom alla tider. Hjälp mig nu att med Hesekiel som exempel, våga vara en modig väktare som varnar för de konsekvenser som olydnad till Guds ord kan få. Jag ber också om att jag ska få vara en man, som pekar på hoppet och himlen. I Jesu namn. AMEN.”

Men om väktaren ser svärdet komma och inte blåser i shofaren och folket inte varnas, och svärdet kommer och tar några själar från dem – tas han (den skyldige) bort i sin synd – men hans blod ska utkrävas av väktarens hand. /Hesekiels bok 33:6

Väktaren Hesekiel – fakta och bibelreferenser:

Tidsperiod: David-fångenskapen (1000 – 586 f.Kr.)
Född: 622 f.Kr. (3139 AM*)
Död: 570 f.Kr. (3191 AM*)
Ålder: 52 år
Alt. namn/stavningar: Jachezqel
Far: Buzi/Busi

*Anno Mundi (latin för år och värld) är den judiska tideräkningen som utgår från världens tillkomst som är satt till år 3761 f.Kr. I år (2024) motsvaras av år 5784 i den judiska tideräkningen. Det som ses här är en ungefärlig siffra.

Läs mer om Hesekiel hos Wikipedia >>

Vi läser om Hesekiel på 3 platser i Gamla Testamentet, här finns listan på bibelställen >>