Gudsvännen Abraham: ”Jag trodde medan jag väntade”

Abraham är en av de svåraste gudsmännen att skriva om, eftersom det står så oerhört mycket om honom i Bibeln. När Gud kallar Abram som han först heter, betyder hans namn upphöjd fader. Gud byter då hans namn till Abraham, som betyder fader till många. Abraham kommer från den stora staden Ur, och är därför en hedning även om han blev den första hebréen. Som gudsman är han unik, eftersom Gud kallar honom sin vän (Jesaja 41:8). Abraham blev frälst genom att i tro blicka fram mot korset. Efter Jesu död och uppståndelse blir man frälst genom att i tro blicka tillbaka på vad Jesus gjort. Abraham lyder Gud och går i tro utan att se, detta gör honom till trons fader för ALLA folk! På vilka sätt har du liksom Abraham, tagit steg i tro utan att veta vart de leder dig? 

Abraham är en gemensam förebild för kristna, muslimer och judar – och de är därför kallade Abrahamitiska religioner. Han är den första av de tre patriarkerna (de andra är Isak och Jakob). Abraham är den ende skuggbilden till Gud Fadern själv i Gamla Testamentet, då han var villig att offra sin enfödde son. Vi börjar med en komprimerad genomgång av hans liv:

Enligt Första Moseboken 11:31 utvandrade Abraham i sällskap med sin far Terachs familj från kaldéernas Ur i södra Mesopotamien, till Harran på gränsen mellan nuvarande Syrien och Turkiet. Vid denna tidpunkt dyrkade Abrahams familj enligt Josua 24:2 andra gudar. Monoteismen – dyrkan av en enda Gud – var vid denna tid enligt Bibeln inte vanligt förekommande.

Vid 75 års ålder lämnade Abraham Harran och begav sig söderut till Kanaan, som han blivit tillsagd av Gud. Abraham blev där vid 86 års ålder far till Ismael. Vid 100 års ålder blev han far till Isak, som genom sin son Jakob enligt Första Moseboken blev stamfar till Israels folk. Abraham blev 175 år.

Löftessonen fick ärva allt…

Efter det att hans första fru Sara dött vid 127 års ålder tog sig Abraham Ketura till hustru. De fick sönerna Simran, Joksan, Medan, Midjan, Jisbak och Sua. Dessa söner fick i sin tur söner men varken de eller Ismael ärvde Abraham, utan han gav dem skänker, och lät dem dra bort till österlandet medan han ännu levde. Endast Isak fick ärva Abraham (se Första Mosebok 25:1–6).

Bland andra saker som Bibeln nämner om Abrahams liv är att han besökte Egypten, där hans hustru Sara blev tagen till Faraos hus. Varefter faraos hov drabbades av ”plågor”, vilket medför att Sara och Abraham skickas bort (se Första Mosebok 12:10–20). Efter att hans brorson Lot bosatt sig i Sodom utbryter ett krig med kung Kedorlaomer av Elam, och Lot tas till fånga. Abraham reagerar med att samla sina tjänare, som befriar Lot och andra fångar se (Första Mosebokens fjortonde kapitel). Herren Gud visar sig för Abraham när han får besök av ”tre män” som förutsäger att Sara ska få en son, samt att synden i städerna Sodom och Gomorra fått Herrens uppmärksamhet. Detta leder till att Abraham vädjar för de ”rättfärdiga” i städerna (läs mer om detta i Första Mosebokens artonde kapitel).

Till de mer kända berättelserna hör när Abraham sattes på prov av Herren och fick en befallning att fara till landet Moria för att offra sin son Isak som ett brännoffer. Abraham gör sig beredd att offra sin son, men hindrades av att Herrens ängel ropar och säger till honom att offra en vädur istället (se Första Moseboken 22:1–18).

Första Mosebok anger att Abraham är begraven i Makpelagrottan i Hebron, med sin hustru och sina efterkommande. /Källa: Wikipedia

 

MANNEN SOM VAR GUDS VÄN

Abrahams plats i Bibelns porträttgalleri är helt unikt. Han framstår som ett landmärke i världens andliga historia. Abrahams liv ges oss i detalj, och vi känner honom som vi känner få män i Bibeln. Han uttalade ingen profetia, skrev ingen bok, sjöng ingen sång, gav inga lagar. Ändå i den långa listan av bibliska gudsmän, är det bara han som kallas ”de trognas fader” och ”Guds vän”. Låt oss kort skissa på hans historia och karaktär:

I. Han föddes i Ur i Kaldeerna, av föräldrar som var hedningar. Lite är känt om honom tills han var sjuttio år gammal, ett slående bevis på att han hade överlämnat sig åt Gud innan han lämnade sitt hedniska hem till det avlägsna landet Kanaan.

II. Han fick en tydlig uppenbarelse från Gud och av Gud, men vi får inte veta hur och när. Detta vet vi dock: Han gav upp en visshet för en osäkerhet och gick ut utan att veta vart han var på väg. Villigt överlämnade han det sedda för det osynliga.

III. Han fick lära sig läxan om tålamod, och att vänta på den evige Guden. Det tog många år innan Guds löfte till Abraham uppfylldes. Löftena var tre till antalet. Ett land, Kanaan. Ett folk, Israel och en andlig säd, genom vilken alla jordens invånare (folk) skulle bli välsignade.

Abraham var uthållig i sin tro…

IV. Han trodde medan han väntade. Hans själ livnärde sig på Guds löften. Han trodde på Gud, även under svårigheter som verkade oöverstigliga. Det är därför han kallas ”fader till alla som tror”.

V. Han var känd för sin aktiva och levande tro (se Första Moseboken 15:6). Abraham trodde på Gud och det räknades honom till rättfärdighet.

VI. Han var inte felfri utan misslyckades ibland. Liksom solen hade hans karaktär sina fläckar. Abrahams uppförande mot Hagar när han två gånger skickade bort henne, är smärtsamt att minnas. Den falskhet som Abraham visade vid två tillfällen när han förrådde sin hustru Sara, ger oss en inblick i en karaktär som är både feg och svekfull (se Första Moseboken 12:19 samt 20:2).

Abrahams offer…

VII. Han kallades att ge särskilda offer. De första beskrivs utförligt i Första Mosebokens femtonde kapitel, där de fem offren som gavs till Gud var symboliska och typiska för hela den kommande mosaiska ekonomin. Sedan har vi offret av Isak, – en troshandling från Abrahams sida – och ändå också en trosprövning (se Första Moseboken 22). Vilket krav Gud ställde! Men Abraham undanhöll inte Herren sin ende löftesson. Vad Gud ville ha var egentligen Abrahams hjärta, inte Isaks liv. Så när kniven höjdes för att döda Isak, dök en ersättare upp i form av ett offerlamm (symbol för Jesus). Efter detta offer fick Abraham vittnesbördet att han hade behagat Gud.

Bibeln erbjuder oss många typer av Kristus där Isak är en av de främsta, men Abraham är den enda typen (skuggbilden) i Skriften av Gud Fadern. Abraham älskade Gud så mycket att han gav upp sin ende son, och århundraden innan Kristus föddes gick han in i det inre hjärtat av Johannesevangeliet 3:16 ”Så älskade Gud världen att han gav den sin ende Son, för att de som tror på honom inte ska gå förlorade utan ha evigt liv”.

 

 

Namnet

Abraham heter på hebreiska: אַבְרָהָם. Det finns lite olika sätt att tolka hans namn. Att det betyder fader är alla överens om, men sedan går åsikterna lite isär. Som vi läser i Gamla Testamentet är hans namn ursprungligen Abram vilket betyder ”Hög Fader, eller högens far”. När Gud ger honom ett nytt namn lägger han ”ha” (ה) till som tecken på Abrahams förbund med Gud. Det anser många betyder Fader av många, eller folkmassornas far. Abraham är ovanligt som namn i Sverige. Ett fåtal pojkar varje år får det som tilltalsnamn.

 

Vad kan vi lära oss av av denne gudsman?

Det finns så mycket vi kan lära oss av Abraham. Att våga gå i tro när Gud talar, utan att veta vart vi är på väg. Som det står i Andra Korinthierbrevet 5:7 att vi vandrar här i tro, inte i åskådning (beroende av vad vi ser). Abrahams tålamod när uppfyllelsen av Guds löften dröjde, är även det något att inspireras av. Att han var villig att lyda Herren, även när han inte förstod. Tänker då på när Abraham var villig att offra sin son. Sedan detta att Abraham kallades Guds vän, vilket eftersträvansvärt epitet att få.

 

 

Diskussionsfrågor:
  • Vad tänker du på efter att ha läst om Abraham? Associera helt fritt!
  • Finns det något du nu blir inspirerad att ändra i ditt eget liv?
  • Vad vill du be Gud att hjälpa dig med – just idag?

 

 

Min personliga bön

Bed ut högt:
”Käre Far i himmelen, tack för de gudsmän som tjänat dig genom alla tider. Hjälp mig nu att med Abraham som exempel, inte utveckla en karaktär som är feg och svekfull. Istället vill jag ta efter hans tro och tålamod. Jag ber också om att få träda in i den lydnad som Abraham så ofta gav prov på. I Jesu namn. AMEN.”

I tro lydde Abraham när han blev kallad att dra ut till ett land som han skulle få i arv, och han gav sig i väg utan att veta vart han skulle gå. / Hebreerbrevet 11:18

 

Gudsvännen Abraham – fakta och bibelreferenser:

Tidsperiod: Abraham-Mose (2000 – 1400 f.kr.)
Född: 1812 f.Kr. (1949 AM*)
Död: 1637 f.Kr. (2124 AM*)
Ålder: 175 år
Far: Terach
Syskon: Nachor, Haran, Sarah
Relationer: Sarah (äktenskap)
Ketura (äktenskap)
Hagar (bihustru)
Barn (8): Ismael, Isak, Zimran, Jokshan, Medan, Midjan, Jishbak, Shoach

*Anno Mundi (latin för år och värld) är den judiska tideräkningen som utgår från världens tillkomst som är satt till år 3761 f.Kr. I år (2024) motsvaras av år 5784 i den judiska tideräkningen. Det som ses här är en ungefärlig siffra.

Du kan läsa mer om Abraham hos Wikipedia >>

 

Vi läser om Abraham på 175 platser i Gamla Testamentet, här finns listan på bibelställen >>
Namnet Abram läser vi om på 61 platser i Gamla Testamentet, här finns listan på bibelställen >>

 

 

Allt gott från /Tomas ☆
072- 430 99 11 (för sms)

Till Kvinnoribibeln.se >>
Till startsidan Gudsman.se >>
Webbkyrkan – Om Tomas och Mia  >>

 

 

Kommentar på “Gudsvännen Abraham: ”Jag trodde medan jag väntade”

Lägg till kommentar